देवनागरी लेखनार्थॆ किं कर्त्तव्यम्

From Wikipedia

विकिपीडियायां देवनागरी टंकण निमित्तके बहूनि उपायानि। भवान् एतेषां मध्ये एकं उपायस्य प्रयोगं कर्तुं शक्नोति अथवा विकिपीडियायाः अन्तर्निर्मित टंकण प्रक्रियाया प्रयोगं कर्तुं शक्नोति।

विकिपीडिया इनपुट प्रणाली[सम्पादेतु]

पाली विकिपीडिय इति स्थले सम्पादनार्थे अन्तर्निर्मित सम्पादकमपि उपलभ्यते। इदं ध्वन्यात्मक लिप्यन्तरणमाधारितं अस्ति तस्य प्रयोगार्थॆ देवनागरी लिप्यां 'क' लिखितुं 'ka' टंकणं करोतु। एष तालिकायाः सहयोगेन देवनागरी लिखितु सरलम्.

Devanagari punctuation and symbols[सम्पादेतु]

~
(avagraha)
    Z
(ardhacharana, khada danda)
    ..
(abbreviation mark)
AUm/OM ZZ
(poornacharan)

<DR>

Devanagari digits[सम्पादेतु]

0     2     4     6     8
1 3 5 7 9

Devanagari basic consonants[सम्पादेतु]

(full forms, and half forms shown where available by appending an halant)
क्‍ k(a) क़ क़्‍ q(a)/kJ(a)
ख्‍ kh(a)/K(a) ख़ ख़्‍ khh(a)/KJ(a)
ग्‍ g(a) ॻ्‍ gg(a) ग़ ग़्‍ ghh(a)/gJ(a)
घ्‍ gh(a)/G(a) ङ्‍ ng(a)
च्‍ c(a)
छ्‍ ch(a)/C(a)
ज्‍ j(a) ॼ्‍ jj(a) ज़ ज़्‍ z(a)
झ्‍ jh(a)/J(a) ञ्‍ nj(a)
ट्‍ tt(a)/T(a)
ठ्‍ tth(a)/Th(a)
ड्‍ dd(a)/D(a) ॾ्‍ ddd(a) ड़ ड़्‍ DD(a)
ढ्‍ ddh(a)/Dh(a) ढ़ ढ़्‍ DDh(a)/rh(a) ण्‍ nn(a)/N(a)
त्‍ t(a)
थ्‍ th(a)
द्‍ d(a)
ध्‍ dh(a) न्‍ n(a)
प्‍ p(a)
फ्‍ ph(a) फ़ फ़्‍ f(a)/phJ(a)
ब्‍ b(a) ॿ ॿ्‍ bb(a)
भ्‍ bh(a) म्‍ m(a)
य्‍ y(a) य़ य़्‍ yy(a/yJ(a)
र्‍ r(a) ल्‍ l(a)
ळ्‍ ll(a)/L(a) ऴ्‍ lll(a)/LL(a) व्‍ w(a)/v(a)
श्‍ S(a)
ष्‍ sh(a)
स्‍ s(a)
ह्‍ h(a)

Devanagari consonnant modifiers[सम्पादेतु]

J nukta
(after a consonnant, to modify it)
e.g. in consonnants table above
    ^ virama
(forces a letter in its disjoined halant form)
e.g. y^r^l^v^ gives य्‌र्‌ल्‌व्
q udaatta H halant
(forces a letter in its joined half form)
e.g. yHrHlHvH gives य्‍र्‍ल्‍व‍
qq anudaatta
(implosive gemination)
e.g. gaqqjaqqddaqqbaqq (ggajjadddabba) gives ॻॼॾॿ
virama or halant
(normals ligatured or subjoined conjuncts)
e.g. yrlv gives: य्र्ल्व्

Examples of Devanagari consonnants conjuncts[सम्पादेतु]

(full forms, halants distinguished for half forms)
ka k क् k^
क्‍ kH sha क्ष ksha/xa
ja ज् j ज्‌ j^
ज्‍ jH nja ज्ञ jnja
Sa शा Saa/SA शि Si शी See/SI
श् S
(unqualified halant)
श्‌ S^
(explicit halant for virama)
श्‍ SH
(explicit halant for half form)
श्‌र S^ra श्‌रा S^raa/S^rA श्‌रि S^ri श्‌री S^ree/S^rI
श्‌र् S^r श्‌र्‌ S^r^ श्‌र्‍ S^rH
श्‍र SHra श्‍रा SHraa/SHrA श्‍रि SHri श्‍री SHree/SHrI
श्‍र् SHr श्‍र्‌ SHr^ श्‍र्‍ SHrH
श्र Sra श्रा Sraa/SrA श्रि Sri श्री Sree/SrI
श्र् Sr श्र्‌ Sr^ श्र्‍ SrH

Devanagari vowels[सम्पादेतु]

(independant after a vowel or punctuation, dependant after a consonnant like 'm' here)
aH     म् mH
(halant/virama)
a अँ aM अं aN ma मँ maM
(candrabindu)
मं maN
(anusvara)
अः a: aa/A आँ aaM/AM मः ma:
(visarga)
मा maa/mA माँ maaM/mAM
i I/ee/ii मि mi मी mI/mee/mii
u U/oo/uu मु mu मू mU/moo/muu
R L मृ mR मॢ mL म्र mra
RR LL मॄ mRR मॣ mLL र्म rma
AI/E eH मॅ mAI/mE मॆ meH
e ai मे me मै mai
AU/O oH मॉ mAU/mO मॊ moH
o au मो mo मौ mau

Other Devanagari akshara modifiers[सम्पादेतु]

(after consonnants+halants and dependent vowel, or after an independant vowel)
Q (grave)     QQ (acute)

अफलाइन टाइपिंग औजार[सम्पादेतु]

Traditional Nepali Keyboard Layout[सम्पादेतु]

TODO:

सन्दर्भ[सम्पादेतु]